Boken om Jesu liv

Kapitel 7

Relationen till Fadern

Jag vill idag tala om en period i mitt liv som kanske var den mest bekymmerslösa, den då jag var i en ålder av mellan 15 och 18. Jag bodde då i Nasaret och hade fortfarande avklippta relationer med min ursprungliga familj. Jag bodde hos mina styvföräldrar, Maria och Benjamin, och jag trivdes väldigt bra. Under åren från det jag var 15 år gammal hände det då och då att jag fick väldigt starka andliga upplevelser och flyttades rent fysiskt från den andliga plats där jag befann mig vid dessa upplevelser och transporterades till en annan plats. Jag upplevde det som att komma hem. Jag befann mig då, vid dessa upplevelser, i ett tillstånd som kan betecknas som upplyst, totalt upplyst.

Men var jag då inte upplyst hela tiden under mitt jordeliv, undrar ni nu? Nej, inte helt och hållet. Jag fick öva på den gudomliga kontakt jag hade med Fadern för att förfina det instrument som vägledde mig i allt jag företog mig. Min relation till Honom var mycket stark och jag kände mig enormt trygg i alla sammanhang på grund av den kontakten. Alla i min omgivning förstod inte vad jag upplevde under de tillfällen då jag, så att säga försvann, därifrån. De trodde att jag drömt eller bara sovit en stund, men när de märkte att ingen kunde säga var jag befunnit mig så förstod de att jag haft upplevelser som andra inte hade på den tiden. Nu finns det människor på Jorden som har dessa upplevelser och som, liksom jag, gör små mini-uppstigningar då och då. Detta underlättar när man skall förklara för människor hur det paradis som alla skall tillhöra är beskaffat. Även om dåtidens människor inte riktigt kunde uppfatta att energin där var lättare och att allt var ljusare så förstod de det bildspråk jag talade och med vilket jag försökte förklara mina upplevelser.

När jag var 16 år kom Maria från Magdala (hädanefter Maria Magdalena)en dag på besök. Hon kom då och då med sin far eller med andra som hade ärende till Nasaret. Hon berättade att jag och hon skulle kunna få en bostad i Magdala om vi ville. Den skulle vi inte behöva betala för utan hon hade fått låna den av en vän till familjen. På den tiden hände det att mycket unga par flyttade samman efter att ha genomgått en ceremoni som kan liknas vid ett bröllop. Maria och Benjamin tyckte dock att det var alldeles för tidigt och beslöt att vi skulle vänta tills vi var 18. Jag fann mig i detta trots Maria Magdalenas besvikelse. Jag ville inte såra mina styvföräldrar som offrat  mycket för mig och som ville mig så väl.

Ja, vi fortsatte som tidigare att besöka varandra då och då och längtade väldigt mycket, som alla unga gjort i alla tider. Men så kom det sig i alla fall att vi kunde ”flytta ihop” tidigare. Jag frågade Benjamin om Maria Magdalena kunde hjälpa min styvmor i köket och få fritt vivre. Det gick de med på och så kom Maria då äntligen mer permanent i min närhet. Jag sysselsatte mig på dagarna med allehanda göromål och hjälpte Benjamin med hans sysslor. Han tog hand om en liten verkstad och min styvmor odlade en del grönsaker. Maria Magdalena fick i uppdrag att  ta hand om grönsaksodlingarna och sälja grönsakerna på torget. Hon gjorde stor lycka där, tack vare sin charm och sitt fina väsen, och inkomsterna ökade i det lilla hushåll jag tillhörde.

Min mor Maria fick reda på vad som hänt och begav sig nyfiken till torget men kom misslynt hem, fick jag beträttat av mina syskon. ”Den flickan är alldeles för farlig för min son. Hon kommer att förvrida huvudet på honom och han kommer att glömma varför han är här”, sade hon. Och lite rätt i det hade hon, det får jag medge.

Amen